08 maj, 2012

Kontrollbehovet landsförvisades redan i tullen


Något har tagit över. Det blev diktatur med en gång. Totalitarismen är fulletablerad, så det är bara att inrätta sig i ledet och vänta på dess utfall.

Det ironiska är att det var ju hitåt jag strävade. Det var detta jag kämpade för. Det var här Den Stora Längtan hade sin slutdestination. Och nu är det inte alls jag som styr längre. Jag är en tystad slav under ett manifest som jag inte alls kunde förutse. En icke röstberättigad immigrant i ett land jag trodde var annorlunda.

Jag är gravid. Och någon har tagit över min kropp. Mitt liv! Nu är det bara att släppa taget, hänga med och hoppas på det bästa. Eller?